27 okt – Sista dagen i Manikganj

Lite mer disig morgon, men det försvann ganska fort. Frukost som igår, men innan vi åkte till projektområdet åkte vi ner och tittade på hamnen och de båtar/färjor som trafikerade leden. Många gamla båtar som nog gjort sitt bästa (gick på övertid enligt Joel, som också berättade om att det emellanåt händer olyckor och att de sjunker). Väldigt roligt att få se.

När vi kom till kontoret kom precis en grupp som firade lärarnas dag. Gick igenom staden med trummor och banderoller. Väl inne på kontoret hade de redan klarat av morgonandakten, så vi åkte i princip direkt ut i fält till ytterligare en CBO (Community Based Organisation) som planerat programmet för oss. Vi fick en välkomstkommitté även där, denna gång med blommor/blomblad som kastades på oss. Vi blev presenterade för ledningsgruppen i CBOn innan programmet gick vidare.

De presenterade många aktiviteter, och genom att de visar dessa för oss betyder också att de har kunskap och förståelse på hur de ska kunna hantera olika situationer så som tex

Vaccineration av änder och höns
Hur man med egen lokal metod kunde öka skörden istället för att använda sig av olika preparat som finns att köpa, men är dyrt
Hur man agerade när det var en översvämning på gång och att man skulle ta sig till säkert ställe högre upp. Där samlades många djur och människor, även de äldre och sjuka. En del svimmade av värmen/stressen/situationen och läkarna hade det hektiskt för hela tiden kom det nya patienter
En äldre kvinna som svimmat/kollapsat av den ansträngande färden till räddningscentret. Oerhört bra spelat – vi trodde nästan att det var på riktigt.
En höggravid sonhustru som ska förse familjen med allt. Vatten, städning, laga mat till både de andra barnen och svärföräldrarna. Detta tills hon inte orkade längre och satte sig ned. Svärfadern tog då och slog henne och hon mer eller mindre svimmade. Frun i huset blev då orolig för vilka kostnader som det skulle innebära då en doktor kallades dit. Dessutom – vem skulle nu göra allt jobb….
En gatuförsäljare som lovar mycket (och håller tunt) för att tjäna så mycket som möjligt själv.

De presenterade även många andra saker som t.ex. hur de kunde ge näringsrik kost till sina kor istället för att köpa olika kemiska preparat, när det var problem i familjen, när det druckit dåligt vatten och fått kraftig diarré etc etc. De hann nog inte med allt – det verkade som att de hade förberett även för barnäktenskapet istället för utbildning (om man såg till hur en del barn var utsmyckade). En del blev nog ledsna för att de inte fick göra sitt nummer (tiden sprang iväg lite för mycket). I Sverige hade man nog låtit barnen göra sitt först, men här tänker man annorlunda….

Efter att vi tackat för allt som de presenterat för oss, gick vi vidare och tittade på olika verksamheter, som till exempel chipstillverkning (med eller utan chili).

Flera påsar köptes in. Den Bosse håller i här kostade motsvarande 5kr
Flera hade duvor som de skötte om och sedan sålde när de blivit äldre
Även i den här byn var det flera som hade vattenfiltret för att få bort järnsmaken från vattnet. Tittade man vid handpumparna hade plattformen kraftig färg från det järnhaltiga vattnet, så många uppskattar vattenfiltret.
Flera tyckte det var roligt med oss utlänningar och ville gärna bli fotograferade, både med och utan oss med på bild. Många hade enkla mobiltelefoner (som man absolut kunde ta bilder med)
Lite speciellt med så kraftiga ögonbryn och det många gånger yviga skägget
Huvudattraktionen var handborrning av en ny brunn. När vi kom hade de kommit ca 60 fot (drygt 20 meter ned). Väldigt enkel och simpel metod, men som fungerar alldeles utmärkt i det här området. Tittade på pumpandet ett tag
Var 3:e meter ungefär tittar de på innehållet om det mest är sand eller med för mycket lerinnehåll. Gäller att hitta ett lämpligt djup där det är sand utan lera.
Ansvarig person för borrningen gav ett gediget intryck. Den oranga färgen kommer från Hennablad (buske fanns i byn) som mals ned och kan färga skägg och hår.
Vi stannade inte kvar under hela installationen, men fick bild på den slutgiltiga installationen av pumpen senare under dagen. Plattformen kommer att göras om en vecka eller så. Under tiden kommer man säkra upp pumpen med bambu så att den kan användas under tiden.
Längs vägen passerade vi en rätt så vanlig lösning här. Latrinen byggd precis vid vattnet och cementringarna går till och med ned i vattnet. Frågan är också vad som händer vid nästa översvämning då vattennivån antagligen även stiger över plattformen på dasset!

Tillbaka till kontoret för lunch och på eftermiddagen en ”breafing” eller genomgång hur det varit, samt där man även kunde uttrycka olika saker som man upplevde generellt. På vägen tillbaka till Dhaka passerade vi även en familj som råkat väldigt illa ut, men en man som dött, en son som dött i en trafikolycka samt en annan son som blivit påkörd och drabbats av kraftiga skador och dessutom förlorat ena ögat. De fick stöd från myndigheterna som mu också ska hjälpa dem att bygga ett nytt hus. Vissa har det väldigt tufft här i livet…

Samlade för ”breafing”. Vi tackade så mycket för ett oerhört bra och intressant upplägg av projektkontoret här i Manikganj. Ska bli roligt att följa vad som händer i det nya projektet (CEP II) som nyligen startat och där nu Vatten åt Alla gått in vatten och sanitetsdelen.
Frun i familjen som drabbats så hårt av olika slag. Nu måste hon sköta allting själv…

Nu är jag tillbaka på hotellet i Dhaka igen. I morgon är det ledig dag för ADRA och så ska vi passa på att åka ut tillsammans med bla ADRA Tjeckien till ett fort som ska vara väl värt att besöka.

Lämna en kommentar