Frukost 08:00. Avfärd 09:00. Idag på icke asfalterade vägar söderut mot torrare och mer ökenliknande förhållanden. Direkt utanför staden längs det lokala flygfältet (ingen reguljär trafik) såg vi en lite fjällräv längs staketet. Roligt. Åkte sedan vidare mot en by som heter Bayangol, där vi träffade guvernörens representant eftersom han själv var i UB för överläggningar inför parlamentsvalet om ett par månader.
Vi åkte sedan och tittade på pumphuset och distributionen av vatten, som sköttes via ”Smart Deep Water Distribution”-systemet. Det innebär att de vattenansvariga inte längre behöver vara beredda hela tiden utan mer för övervakning. Brunnen öppen 24h om dygnet, alla dagar i veckan.
Vi blev också bjudna på lunch hos paret som skötte vattenhuset. Mannen var dessutom gammal herde som när han förlorat alla djur för 5-10 år sedan blev tränad av FARM att odla grönsaker. Gurkor, lök, sallad, tomat, och diverse annat odlade han nu och hade till och med en affär som gick bra. Intressant också att få se ett hus från insidan.
Efter lunchen åkte vi ytterligare en bit längre söderut, mot Tugrug, en by på ca 500 personer mitt ute i ingenstans, men aktivt distrikt som från pumphuset (som låg ca 4km bort från byn) dragit en rörledning p 3m djup (frostfritt) till en reningsanläggning och därifrån till två distributionshus som skötes va ”Smart Deep Water Distribution”-systemet. FARM hade endast gjort pumphuset vid källan, resten har distriktet gjort själva.
Längs vägen såg vi också bland annat kameler, och en unge som bara var några dagar gammal.
I morgon åker vi vidare till ett annat distrikt.
Den lilla fjällräven längs flygplats-staketetVäldigt platt och kalt. Kändes lite som i en annan värld. Här och där dyker en herde upp. Många djur ser dock ut att gå omkring själva.Kommunhuset i Bayangol. En herde som tränats om av FARM till att odla grönsaker tog emot oss utanför. Ställföreträdande chef. Första kontoret utan bild på vare sig presidenten eller Ghingis Khan. Den vattenansvariga kvinnan utanför pump/distributionshuset. Byn med en hel del invånare dyker upp som ur ingenstans. Den är dock en centralpunkt för alla herdar . Här finns också kommunkontor, hälsocentral/sjuhus och skola både för de som bor i stan och de herdefamiljer som låter sina barn bo här under skolterminerna. Från 1:an till gymnasiet. Vi blev bortskämda med en lunch med många olika ingredienser, både kött och grönsaker, pommes och lite godis till efterrätt.Allt vatten togs från dunkar. Konstigt att gå och tvätta händerna på toaletten (utan toalett), men med ett handfat med en påfyllningskärl ovanför.Efter lunchen åkte vi vidare mot Tugrug. Den staden låg en relativt bra bit bort. ”Vägen” gick längs kraftledningsstolparna.De flesta djur här har tjockare päls med mer hår. Märket bak på hingsten talar om vem som äger den. Vi träffade också på en grupp kameler.En liten unge, med sin mamma. Han var enligt herden vi träffade bara några dagar gammal.Tugrug, en liten stad som bara dök upp ur ingenstans. Finns inget i närheten heller. Vi förstår om man har svårt att få ungdomar att stanna kvar här. Möte med ställföreträdande chef för distriktet. Inte heller här var den någon bild på Ghingis Khan på väggen.När vi lämnade distriktskontoret kom det också en äldre kvinna som hade något ärende.Vi besökte en privat anslutning till vattennätet (som de fick betala själva), en av de två distributionscentralerna (bilden), reningsanläggningen samt området för själva borrhålet och pumphuset. Mycket var rätt nytt och distriktet hade den stora invigning för mindre än ett år sedan.En herdekvinna som kom och hämtade vatten tillsammans med sitt barn eller barnbarn.Hon fick lite hjälp av en kvinna från myndigheterna att få ett kort som hon sedan kan använda själv för att hämta vatten när som helst på dygnet.Vi tackade för besöket vid pumphuset och åkte sedan tillbaka mot Arvaikheer och hotellet där. En läger med några herdefamiljer. Staden syns i bakgrunden.Utsikten från korridoren på 4:e våningen där vi alla har våra rum. Vi tog en promenad i stan innan vi tog kvällsmatEtt panorama från höjden som vi misstänker innehåller den stora vattenransonering för stan. När kylan kommer eldas det med kol som ger svart rök innan skorstenen och kolet blir tillräckligt varmt.
Mikael Lorin Photo 