Khureemaral Sum – 14 april

Idag är det en lång resa fram och tillbaka från Bayankhongor till Khureemaral där vi ska träffa guvenören (eller de 3 huvudansvariga för området). Ca 20 mil asfalterad väg och sista 4-5 milen off-road.

Tidigt på morgonen var alla vattenpölar frusna till is, då det varit ca -8 grader i natt, men när vi skulle åka hade redan solen fått upp temperaturen till strax över noll i alla fall. Långa sträckor, mer ökenlikt än andra dagar, men annars väldigt bra väg med lååånga raksträckor.

Lite svårt att hitta den riktiga vägen i början på off-road delen men efter ett tag kom vi in på den delen av sträckan som är markerad med en avståndsangivelse på en pinne varje kilometer.

Väl framme fick vi vänta ett litet tag, men de tog sedan hand om oss. Själva guvernören kom i sin traditionella dräkt och efter ett tag satt alla tre viktiga personer där i sina dräkter. Här i Khureemaral hade de fått en ny brunn gjord under 2023 och de var väldigt nöjda med arbetet och filtersystemet gjorde också att mineralhalten inte alls var lika hög som tidigare. Man hade nu själva installerat ett ”Deep Water Distrution System” (ca 3-4 månader sedan) och alla vi träffade var väldigt nöjda. Man försörjer ca 1500 – 2000 personer från den här vattenpunkten.

Vi fick först te, godis och äppleljuice. Lite senare kom de in med en bra lunch, tillsammans med vatten och red bull att dricka. Middagen avslutades med vodka av Mongolisk art, ev något utspädd, men ändå. De visade en enorm tacksamhet för allt som gjorts. Vi avslutade med att besöka pumphuset och tittade på lösningen och pratade även med några som kom och hämtade vatten.

Sedan åkte vi tillbaka igen till samma hotell som igår och gick och åt kvällsmat. I morgon blir det ytterligare guvernörsbesök samt att åka till baka till hotellet i Arvaikheer, där vi bodde för ett par nätter sedan. Vi börjar alltså närma oss slutet för den här delen av resan.

Häftiga vyer längs vägen. Finns även en del berg i det här i övrigt karga landskapet.
Några herdar var ute med djuren. Längs ett större avsnitt såg vi inget, dvs vare sig djur eller människor.
Långa raka vägar
En herdefamilj på en motorcykel. Man, kvinna och barn.
De flesta flodfårorna var torra, trots att snön nyligen försvunnit. Den här innehöll dock en hel del vatten, det mesta vi sett under de här dagarna.
När vi lämnat den asfalterade vägen såg vi även där några herdar (man och barn i detta fall) som var ute och kollade upp deras hästar.
Kommunhuset, av gammalt ryskt snitt. Byn bildades 1967.
Det nya gemenskapscentret mitt emot var av lite nyare design.
Samtal med guvernören.
Traditionell hälsningsceremoni. Olika flaskor med olika dofter att prova.
De tre viktigaste personerna för det här området.
Samling vid pumphuset och distributionscentret för vatten.
Insidan på dessa hus är rätt enkla. Filtersystemet sitter på väggen mellan tank/pump och utloppet.
En av de nöjda kunderna, som just ska ta fram sitt kort och blippa.
Fler personer hämtade vatten när vi var där. Någon gick, någon kom med bil och det här paret kom med sin lastmoppe.
De hade bara positivt att säga om den nya vattenbrunnen.
En vanlig gatumiljö. Byn/samhället känns som att den ligger helt plötsligt ute i ingenstans. Många herdefamiljer bor också utanför med sina djur och i sina hus eller ännu vanligare ger.
En typisk ger.
På vägen hem passerade vi några herdar. Alla hade balaklava i lite olika färger och så. Hjälm såg vi inte på någon.
Tillbaka till Arvaikheer, vars guvernör vi ska träffa i morgon.

Lämna en kommentar