Idag besök längt ut åt ena hållet i Pader. Igår var vi nästa så långt det gick att åka åt andra hållet. Myndigheterna håller koll på var behoven är som störst och Amref hjälper till med att implementera.
Efter att ha gjort ett kortare möte med myndigheterna besökte vi några renoverade handpumpar. Människorna visade stolt upp hur de skötte om kassan, alla system för pengainsamling och lån och de aktiviteter som de har via VSLA (Village Saving and Loan Association). Roligt att se. Vi försökte hålla det kort eftersom vi förväntade regn på eftermiddagen.
På eftermiddagen gjorde vi en tur i Akelikongo Piped Water System, med flera byar, pumphus, skola m.m. Amref är de ända som har lyckats lösa problemet med vatten för området, och det är just tack vara att man kan borra en större brunn och sedan pumpa upp vattnet till de olika brukarna.
På slutet besökte vi en by nära skolan och invigde deras nya tappkranar. De bjöd också på mat innan vi åkte tillbaka. Rejält regn när vi kommit upp på asfalten, men de sista 4 milen på grusväg hade mer utmaningar. På ett ställe var det rejält lerigt och även jeeparna hade svårt att ta sig upp i slasket.
Frukost 07:30 och avfärd 08:30, varje dag.Det är inte bara dricksvatten som behövs. Här är blandat med tvätt av motorcyklar och kläder…Vattenansvarig på myndigheten. All byar kommer och betalar deras avgift för servicen till Sub-County en gång i veckan. Det görs även audit på detta och hittills har allt fungerat braManuela fick vara filmstjärna idag. Här visar det upp hur de bokför de olika aktiviteterna som det ska betalas för i byn. Det har också gjort att de nu har bättre sammanhållning än tidigare. Nu gör man många saker tillsammans.En äldre kvinna talade om hur väl allt utvecklats sedan de fick hjälp av Amref med hur de ska göra. Nu kan de göra mycket själva.Även de i rullstol fick vara med. Undrar om någon från Tyskland gett honom rullstolen under förra året: “OPA 2025”Vid besöket på den andra handpumpen började det regna rätt rejält. Hindrade dock inte de som kommit för att fylla sina vattenbehållare. Utmaning. Alla blev lite blöta även om vi gäster fick hjälp med någon som höll paraplyer åt oss.Pumphuset i Akelikongo. Mannen som sköter den arbetar här och kan även vila och sova över. Har även en Eco-san toalett. Det som saknas är el för belysning, men det ska det kompletteras med.Rektorn på skolan. Vi hann inte lyssna på hans starka berättelse men ska få en intervju och success story av Amref.Modo-by, dvs en by som har allt som är bestämt är bra för en by, inklusive vatten, latriner, handtvätt, fruktträd, med mera med mera. De gjorde ett fantastiskt roligt drama.De äldre kvinnorna vill också vara med och dansa traditonella danser. Roligt att se att den dansande Acholi-kulturen börjar komma tillbaka även i Pader.De flesta hyddorna har fortfarande grästak här. Dock börja det komma mer och mer tegelbyggnader och man bränner en hel del tegel också.Dags att göra den officiella invigningen av tappkranarna för dricksvattnet.Yes, vilken glädje…Musik och dans…Samtidigt dags att börja röra sig tillbaka till gästhuset. Ca 2 timmars transport.Det regnade rejält. Alla som gick eller cyklade blev helt genomblöta.Inte lätt att hålla balansen och på vägen. Även vi med fyrhjulsdrift och driftspärr hade en hel del problem att åka rakt fram. Mörka moln och blixtar, men Pader börja synas längre fram.
Mikael Lorin Photo 