Det ar sondag. Innan vi aker till Kitgum besoker vi ytterligare tre byar som finns pa listan over byar som behover hjalp. Det ar ledsamma miner och daligt vatten i alla tre byar. I Kitgum, som ar en mycket storre stad tar de mig till hotellet. Traffar ocksa den som ar ansvarig for detta omrade och vi gar igenom programmet for veckan i kort.

Nagra av pojkarna i den ena byn

Det ar inget trevligt vatten barn och vuxna dricker i den har byn

Pa lordagen besokte vi tre byar som inte har tillgang rent vatten. Manniskor som atervant till sina ursprunglia omraden, som vill satsa men har svart att hitta rent vatten. De tar vad de hittar, forsoker fa distriktsadministrationen att lyfta deras behov och pa det sattet fa nagon att hjalpa dem. LWF besoker de som distriktet sagt som mycket behovande. Intressant dag, men manniskorna lider mycket att manga problem, bla undernaring. Idag fortsatter vi upp till Kitgum. Forhoppninsvis kan vi fa folja en borrning dar, mer om det senare.

Forsta byn, som vi var hos. Vi borjade med att titta pa deras narmaste vattenkalla
som det tog 15 minuter att ga till (enkel vag)

Sista byn hade sitt vatten 10 min bort, men delade det med djur och alla andra. Det lutade ocksa nedat, sa allt som djuren lamnar efter sig rinner ned i vattnet vid regn.

Sitter i Pader och ska forsoka skriva pa en dator som saknar a, a och o (hm…   just det). Kom hit upp igar med MAF-flyget. Traffade de som jobbar har och pa eftermiddagen akte vi ut till de brunnar som vi hittills gjort i det har omradet. En ny brunn och en rehabiliterad. Helt annorlunda manniskor har. Fortfarande mycket paverkade av det som varit, manga ser helt uppgivna ut och verkar ”redan ha gett upp livet”. Svart och jobbigt. Enormt vardefullt att det finns de som inte ger upp och jobbar har….  Idag aker vi vidare for att besoka byar som inte har nagon handpump eller annan saker vattenkalla.

En bild fran den kalla som vi hjalpt till med ratt langt ut fran sjalva samhallet