Idag började vi med att träffas på Epiroc’s kontor, men åkte direkt ut till den plats där Veloo Foundation arbetar med barn i närheten till stadens västra soptipp. De har jobbat med att barnen ska slippa vara med föräldrarna utan istället ha en bra dagis/fritidsverksamhet.
En imponerande verksamhet som också påminde mig om det projektet man hade utanför Nairobi i Kenya för några år sedan. Efter rundvisning och presentation, samt lite frukost/fika tog vi bilarna till två olika ställen (två grupper) och delade ut rena vattenbehållare, både för lagring och för hämtning hos en familj.
Jag var hos ett äldre par som tog hand om deras 7 barnbarn, eftersom deras föräldrar tragiskt nog hade gått bort. De gick igenom hur det skulle fungera och att de gamla kärlen inte skulle användas för dricksvatten längre.
Vi åkte sedan tillbaka till Veloo’s kontor och tittade på när barnen fick lära sig lite mer om vattenrening i olika steg. Flickorna var mer noggranna och fick rent vatten, men några av pojkarna tyckte att det skulle gå fortare och förstörde därmed ena stegets rening. Deras vatten blev inte lika rent…
Tillbaka till Epiroc’s kontor där säljchefen bjöd oss och Veloo Foundation på lunch. Pratade sedan lite jobbmässigt och karriärsteg innan vi fick in till stan och tog en fika med Thurkuu och tackade för den veckan vi fått haft tillsammans. Det har varit väldigt lärorikt.
Tidigt i morgon bitti åker vi hem igen, så nu är det slut för den gången med rapportering från fält…
Många bor i så kallade Ger-distrikt i utkanten av staden. Denna låg nära soptippen.Miriam, som var platsansvarig visade runt och berättadeOlika barngrupper baserade på ålder. Det är var den äldsta gruppen som i höst ska börja skolanMan hade också utbildning för mödrar i sykunskap och sydde både vinterjackor och tygkassar som de sedan såldeEn av de nya sakerna var biblioteket, vilket var uppskattat av många. Här, liksom i andra rum, hjälpte en hel del volontärer till, framförallt på fredagar.Många barn läste och lärde sig mer. En del barnböcker som var på engelska hade dessutom översatts med inklistrade textremsor på mongoliska.Vi åkte sedan ut till två familjer som skulle få sina vattenbehållare som är gjorda för att lagra och hämta vatten.Bakom kullen ligger soptippen, där många barns föräldrar går och samlar skräp.På väg med materialet. Behållare (60 + 2×20 liters behållare, samt en slev att använda ta upp vattnet med). Den äldre kvinnan som fick det här kärlet. Hennes man var helt blind, men de tog om hand om deras 7 barnbarn.De hade också en katt som de tog hand om.Här berättar man mer varför man ska använda de nya och inte de gamla behållarna (som inte är avsedda för vatten och läcker olika föreningar)Genomgång av hur man kan rena vatten på olika sätt.Efter genomgången fick de själva pröva på.Efter alla möten och mat, hade vi stämt träff med Thurkuu centralt i stan.En ovanlig jordglob i Ghingis Khan parken, som uppförts vid ett eknomisk forum i UB 2016 (Asia-Europe-Meeting nr 11)
Idag blev vi hämtade kl 08 av Epiroc som tog oss till det hotellet som de bokat åt oss. Hade tagit ungefär samma tid att gå till det nya hotellet (ca 35-40 minuter) som att åka bil i den här trafiken. Åkte sedan vidare till Epiroc, som inte låg så långt bort från hotellet.
Vi blev presenterade för de som var där, välkomstskylten hängde på plats. Vi presenterade lite om Vatten åt Alla för ledningen (de flesta var där) och hade sedan lite egen tid innan vi åkte ut till Epiroc’s verkstad i UB, där de gör s.k. ”Mid-life service” på riggar/lastare m.m. Fick en rundvisning och åt sedan lunch, innan själva eventet med att presentera Vatten åt Alla och det nya projektet startade.
Många var där, många var intresserade av de T-shirts och Hoodies som de sålde, med viss avsättning till Vatten åt Alla (20%). Man lockade även med en del mat och dryck som var gratis. I våra ögon ett väldigt lyckat event.
Vi packade sedan ihop, åkte tillbaka till kontoret, där vi blev intervjuade och filmade för deras kampanjarbetet. Gick tillbaka till hotellet (ca 30 min) och tog även en promenad på stan där vi i alla fall delvis inte gått förut. Hittade bl.a. en Beatles-staty.
I morgon har vi ett möte med Veloo Foundation som implementerar det projekt som Vatten åt Alla Mongoliet jobbar för under 2024, bl.a. med support av Peter Wallenberg Water for All Foundation.
Vi presenterade Vatten åt AllaUtsikt från Epiroc’s kontor in mot centrumRundvisning i ”Mid-life-service” där man gör gamla riggar som nästan nya. Väst, hjälm och glasögon krävs för besöket. Många kom och lyssnade. Man var tilldelade en timme för eventet. Med på plats var också representanter från Veloo Foundation och en myndighetsperson som också presenterade varför det var viktigt att tänka på vilka kärl man använder för lagra vattnet i hemmet med. Många är direkt olämpliga att använda, dock alldeles för vanliga. Stort drag på försäljning av kläder m.mMichidmaa som är en av de drivande personerna i Vatten åt Alla Mongoliet. En annan av ambassadörerna. Och ytterligare en viktig ambassadörFilminspelning pågår På promenad tillbaka till hotellet. Beatles-monumentet i UBDepartement Store, ett inköpscenter i 6 våningar där man kan köpa det mesta. Utsikten från hotellrummet kvällstid.
Idag träffades vi på FARMs kontor kl 10:00. Tog en promenad på knappt 30 minuter dit. Vi gick igenom resan vi varit med om, vad som varit bra (i princip allting) och några kommentarer på vad som kunde ha underlättat eller tips för framtiden. Alltid bra att ha en genomgång så här efter att man rest tillsammans under en veckas tid.
Vi avslutade sedan med att ha en gemensam lunch på en kinesisk restaurang,, där också JCS (den kyrkliga organisation som FARM knoppats av från för 10-15 år sedan, en från FARMs styrelse och en annan person, från Australien, som jobbat mycket tillsammans med Turkhuu i olika projekt.
På eftermiddagen tog Turkhuus fru oss runt staden för lite shopping. Hon fick träna mycket på engelska, vilket hon var rätt ovan vid.
I morgon åker Patrik tillbaka till Thailand och jag och Jenny fortsätter till Epiroc för att titta på Vatten åt Alla Mongoliets projekt som de har lokalt här i landet.
På vägen till kontoret passerade vid den här skylten som var kampanjen för världstoalettdagen den 19 november 2023. Det året användes kolibrin och berättelsen från en indianstam i Peru som exempel. Debriefing, med lite rester från resan.Den gemensamma lunchen.
Idag åkte vi strax efter 9 mot Ulaanbaatar (UB). I går frågade vi om det var möjligt att besöka en ger och en herdefamilj, vilket vi hellre gjorde än att försöka hitta vildhästar på kort tid i en nationalpark. Ochiro kontaktade en klasskompis bror som bodde i närheten och bokade in oss på ett besök och på lunch hemma hos dem.
Mycket lyckat besök som omfattade välkomstte (med mjölk), titta på de nyfödda djuren, både lamm, killingar och en kalv. Fick också vara med på när de ”introducerade en nyinköpt hingst för avel enligt tradition”. Lunch bestående av buuz (typ dumplings med fårkött och lök). Väldigt gott, mycket bättre än de vi fått på olika restauranger.
Vi fick också vara med på lamm-släpp samt att vi fick ett varsitt lamm, dvs pga att det var svårt att frakta dem till Sverige, så fick de våra namn och familjen lovade att ta hand om dem.
Resten av resan gick bra. Mycket trafik i UB, men trots allt lite bättre än förväntat. Tog sedan en promenad för att lufta benen lite innan vi tog lite mat på hotellet. I dag tog vi kina-restaurangen eftersom det var den enda (av de 4) som vi inte provat än.
I morgon blir det briefing och gemensam lunch med FARM som avslutning på den här väldigt lyckade och intressanta del av resan.
I Mongoliet är det vanligt med stora portaler när man passerar en provins, distrikt eller stadsgräns. Vi fick besöka en herdefamilj. De hade fem barn, varav den äldsta (som jobbade i en gruva som elektroingenjör) var hemma. Övriga var på olika skolor. Alla bodde i denna ger som var den mindre av de två de hade. Den här passade bäst för att snabbare kunna flytta med djuren. Den större användes mest vintertid. Vi välkomnades med te med mjölk, vilket är en vanlig dryck här.Maten förbereds.Överdelen kan man justera för att släppa ut mindre eller mer luft beroende på temperaturen. Med solceller laddade man telefoner, samt drev TV och en frys där man förvarade maten.De hade en hel del nyfödda lamm och killingar.Jenny fick hålla ett par tvillingar.De hade också en hel del hästar. Tanken var att försöka få fler, så man hade köpt in en ny hingst för avel.Det var inte så lätt att tygla hästen för den traditionella invigningsriten till familjen och den här gården.Tillslut lugnade den ner sig något. Här går herden runt med någon form av rökelse som är en del av traditionen. Hingsten fick även bli av med grimman och gå lös i inhägnaden tillsammans med de andra hästarna. Äldsta sonen, 29 år, fick sedan hålla koll på vad som hände när det började låta en del inne i geren (tältet)Vi njuter verkligen av deras gästvänlighetMätta efter lunchen, med buuz som smakade förträffligt.Kvinnan plockade fram deras festkläder som hon sytt själv. Vet inte om det gällde hela dräkten eller bara utsmyckningarna. Hur som helst var herden väldigt stilig i den. Den här nyfödda kalven var inte ens ett dygn gammalt. Mamman håller koll.Våra lamm som även fått våra namn: Patrik, Jenny och Mikael”Lamm-släppet”Alla sprang så fort de kunde till sina mammor som väntade på dem i närheten av inhägnaden och geren, eller jurten som tältet också kallas. Vi såg flera örnar, men det var svårt att få någon bra bild på dem. Hade behövt andra objektiv för det. Det fanns inga träd att sitta på, så emellanåt fick vi syn på dem sittande vid vägkanten.En äldre rysk safaribil, som fortfarande är väldigt populära, framförallt för turister.En gammal rysk borrutrustning för t.ex. vatten. Vare sig slående eller roterande borrning. Mer liknande pålning i sitt arbetssätt. Finns inte många kvar av dem idag. Kvällstrafiken i centrala UB.Folk längs floden genom UB. Fortfarande finns en del is kvar. Inte många cyklister har vi sett hittills. Den absolut första med hjälm.
Började dagen som vanligt med frukost. Vi hade ett möte med guvernören för provinsen kl 10. Det låg mitt emot hotellet så vi hade en hel del tid att prata med varandra innan. Vi packade även bilen. Vi hade ett bra möte där han berättade om vad de gjort och vilka utmaningar som fanns. Han var väldigt tacksam för det FARM gjort för befolkningen, vilket var väldigt bra. Det har också gjort att de känt att de behöver göra något ytterligare, som t.ex. ”Smart Deep Water Distribution”-systemet.
Efter möte åkte vi tillbaka till Arvaikheer, en sträcka på ca 25 mil, där vi på en gång när vi kom fram träffade den provinsens guvernör. Kändes lite mer politiskt, men han talad också om vad de gjort och vilka de tre viktigaste sakerna för vatten som låg för tiden framöver, bl.a. ett nytt system för regnframkallande då deras utrustning var väldigt gammal, men hittills gjort mycket nytta framförallt för höframställning åt djuren. Ett problem de också hade haft var att efter att de installerat ett vatten- och avloppssystem för en by så sjönk vattennivån och att de nu inte hade något vatten alls istället.
Efter det mötet tog vi en sen lunch och vi fick några timmar ledigt så att FARM kan hålla en del diskussioner och möten med den personal de har här. Enkel mat innan sängdags. I morgon åker vi tillbaka mot UB (Ulaanbaatar)
Distriktshuset i Bayankhongor Turkhuu framför minnesmärket över Mongoliets soldater i olika krig. På guvernörens kontor i BayankhongorHan var duktig att svara på våra frågor.Vanliga utsikten längs vägarna. Ett kargt landskap, emellanåt med en del grupper av olika djur. Idag kändes det som att vi såg ovanligt mycket herdar ute bland djuren.Några var även till häst även om motorcyklar var det vanligaste.En herde på väg till eller från sin hjord. Här passerade han någon annans får och getter.Strax utanför Arvaikheer finns det ett hästmonument. Vet inte mycket mer om det, men får kolla upp det om jag vill.Distriktskontoret i Arvaikheer, som är den största staden i Uvurkhangai- provinsenVårt möte med guvernören, Dorjusen Ishdorj.En gatubild mellan distriktskontoret och vårt hotell, som syns i blått något till vänster i bild.Några skolbarn på väg hem från skolan. Bredvid hotellet ligger en koleldat verk, antagligen för värme.När det närmar sig kväll, behöver man öka på mängden energi. Här lastas kolen.Det blir rätt svart rök, i alla fall i början innan allt har fått upp värmen. Det är lätt att förstå att det lätt kan uppstå smog och luftföroreningar i staden. Dock har man ett nytt kraftverk på gång (även det koleldat, men med modernare teknik) som ska invigas senare i år eller nästa.
Idag är det en lång resa fram och tillbaka från Bayankhongor till Khureemaral där vi ska träffa guvenören (eller de 3 huvudansvariga för området). Ca 20 mil asfalterad väg och sista 4-5 milen off-road.
Tidigt på morgonen var alla vattenpölar frusna till is, då det varit ca -8 grader i natt, men när vi skulle åka hade redan solen fått upp temperaturen till strax över noll i alla fall. Långa sträckor, mer ökenlikt än andra dagar, men annars väldigt bra väg med lååånga raksträckor.
Lite svårt att hitta den riktiga vägen i början på off-road delen men efter ett tag kom vi in på den delen av sträckan som är markerad med en avståndsangivelse på en pinne varje kilometer.
Väl framme fick vi vänta ett litet tag, men de tog sedan hand om oss. Själva guvernören kom i sin traditionella dräkt och efter ett tag satt alla tre viktiga personer där i sina dräkter. Här i Khureemaral hade de fått en ny brunn gjord under 2023 och de var väldigt nöjda med arbetet och filtersystemet gjorde också att mineralhalten inte alls var lika hög som tidigare. Man hade nu själva installerat ett ”Deep Water Distrution System” (ca 3-4 månader sedan) och alla vi träffade var väldigt nöjda. Man försörjer ca 1500 – 2000 personer från den här vattenpunkten.
Vi fick först te, godis och äppleljuice. Lite senare kom de in med en bra lunch, tillsammans med vatten och red bull att dricka. Middagen avslutades med vodka av Mongolisk art, ev något utspädd, men ändå. De visade en enorm tacksamhet för allt som gjorts. Vi avslutade med att besöka pumphuset och tittade på lösningen och pratade även med några som kom och hämtade vatten.
Sedan åkte vi tillbaka igen till samma hotell som igår och gick och åt kvällsmat. I morgon blir det ytterligare guvernörsbesök samt att åka till baka till hotellet i Arvaikheer, där vi bodde för ett par nätter sedan. Vi börjar alltså närma oss slutet för den här delen av resan.
Häftiga vyer längs vägen. Finns även en del berg i det här i övrigt karga landskapet.Några herdar var ute med djuren. Längs ett större avsnitt såg vi inget, dvs vare sig djur eller människor.Långa raka vägarEn herdefamilj på en motorcykel. Man, kvinna och barn.De flesta flodfårorna var torra, trots att snön nyligen försvunnit. Den här innehöll dock en hel del vatten, det mesta vi sett under de här dagarna.När vi lämnat den asfalterade vägen såg vi även där några herdar (man och barn i detta fall) som var ute och kollade upp deras hästar.Kommunhuset, av gammalt ryskt snitt. Byn bildades 1967.Det nya gemenskapscentret mitt emot var av lite nyare design.Samtal med guvernören.Traditionell hälsningsceremoni. Olika flaskor med olika dofter att prova.De tre viktigaste personerna för det här området.Samling vid pumphuset och distributionscentret för vatten. Insidan på dessa hus är rätt enkla. Filtersystemet sitter på väggen mellan tank/pump och utloppet.En av de nöjda kunderna, som just ska ta fram sitt kort och blippa.Fler personer hämtade vatten när vi var där. Någon gick, någon kom med bil och det här paret kom med sin lastmoppe.De hade bara positivt att säga om den nya vattenbrunnen.En vanlig gatumiljö. Byn/samhället känns som att den ligger helt plötsligt ute i ingenstans. Många herdefamiljer bor också utanför med sina djur och i sina hus eller ännu vanligare ger. En typisk ger. På vägen hem passerade vi några herdar. Alla hade balaklava i lite olika färger och så. Hjälm såg vi inte på någon.Tillbaka till Arvaikheer, vars guvernör vi ska träffa i morgon.
Frukost och morgon som i går. Åkte iväg strax efter kl 9 mot Bayankhongor, en av de större städerna i Mongoliet där FARM både gjort renoveringar och nya borrningar under de senaste åren. De centrala delarna är knuta till stadens vattensystem, men alla som bor i utkanterna av staden är beroende på de distribueringssystem som FARM har.
Vädret var annorlunda idag. Mycket dis och lite dimma på morgonen som i mer bergiga områdena övergick mer och mer till lite och ibland rätt mycket snöfall. Fascinerande att även få se den sidan av Mongoliet.
Var framme i Bayankhongor vid lunch, checkade in på hotellet där mycket renovering pågick och gick sedan och åt lunch i en byggnad som såg ut att totalrenoveras. Ändå hade de en restaurang på 4:e våningen. Där träffade vi även den rätt nyanställda kvinna som nu ansvarar för det här fältkontor, även om de i dagsläget inte har något, kontor för de 6 anställda. Mycket sköts via telefon, Facebook-grupper, zoom och Teams-möten. Emellanåt träffas man också fysiskt. Med på lunch var också en rätt ung kvinna från hälsoministeriet som sköter utbildningen av användarna när det gäller vatten och sanitet, ett program som enligt Turkhuu är väldigt framgångsrikt. Hon var från området och utbildade sig inom ”public health” på universitet i UB innan hon flyttade tillbaka till den här tjänsten, vilket är väldigt uppskattat.
Av alla de vi hittills träffat är det nästan bara Turkhuu som pratar bra engelska och kan göra sig förstådd. Alla andra har mer eller mindre svårt att förstå och ännu svårare att prata engelska.
Efter lunchen besökte vi två pumphus varav det ena hade ”Deep Well Water Distribution”-systemet som myndigheterna installerat. Ett väldigt uppskattat system, då det går att hämta vatten när man vill. På det andra systemet hade man en extra bil med en 1000-liters tank som i nuläget också ca 3 gånger om dagen till olika områden för att leverera vatten till de som inte kunde eller ville ta sig till pumphuset.
Avslutade lite tidigare än vanligt genom att gå upp på en höjd, där det var ett buddhistiskt monument ovanför dess kloster. Även denna stad påminner mycket om det man sett från Ryssland/Sovjet.
Blev ett par timmar fri tid innan middag. I morgon åker vi vidare… Ytterligare så där en 40 – 50 mil som ska göras.
Det var en hel del dis i början på färden.Vi här i bilen… Idag satt jag i framsätet.Vi fick syn på några antiloper. Turkhuu som körde idag åkte upp en bit från vägen för att vi skulle kunna komma lite närmare.En hel del häftiga vyer. Många bor rätt enskilt här.Någon herde då och då får man syn på.Bitvis snöade på en hel del och på några ställen lade sig snön även på vägen. Nu har vi kommit nästan ända från till Bayankhongor, där vi ska stanna över natten.En herde som vallade sina får (de som gick över vägen i den förra bilden).Även denna stad kändes väldigt rysk i sitt upplägg.Incheckning på hotellet. De viktiga tiderna att hålla reda på är Moskva, Ulaanbaatar och Beijing.Diskussionen både under och som här efter lunchen. Blandning av mongolisk och koreansk mat idag. Snöade en hel del, även inne stan.Efter lunchen åkte vi ut till den första vattenhuset. De servade ca 1000 personer härifrån och den sköttes manuellt. Dock åkte man rätt ofta (i nuläget ca 3ggr per dag) ut och levererade vatten men hjälp av den lilla lastbilen.Vattenmästaren.Det fortsatte att snöa en hel del, och det var rätt kyligt, ca +1 graderTurkhuu visar den eco-latrin som de installerat och som även går att använda vintertid. De försöker få fler att installera likartade toaletter, vilket alla skulle ha nytta av.Vi tittade in på gården där de hade en eco-latrin installerad som demonstrationsexemplar som också familjen här på gården kan använda.Vi åkte vidare till den andra installationen som FARM gjort här. Denna har myndigheterna installerat det nya systemet, vilket de vi träffade var väldigt glada över.Påfyllningen går enkelt med kortet som man blippar.Ännu en nöjd användare av vattnet. Inga filter behövdes här, det var bra vatten. Vattnet provas även enligt lag var 3:e månad.Mycket kol förbränns vilket också försämrar luften. Ca 100.000 människor bor här och är en av de största städerna i Mongoliet efter UB.Strax utanför centrum gick det upp en lång trappa till ett buddhistiskt monument. Många trappsteg blev det.En härligt utsikt från trappan (ännu inte högst upp)Ytterområdena i stan försörjs av vattenhus som det som FARM installerat. Ingen här har vatten indraget till huset.En ung munk kom också upp till monumentet, vilket han skulle gå runt ett antal gånger. Fantastiskt traditionella dräkter, men vanliga gympaskor på fötterna. Det var rätt kallt, undrar om han frös en del.Fick ett par timmars ledig tid innan middagen. Några barn spelade basket på bakgården till hotellet. Första gången som jag har fått maten (fårkött) på en spade i restaurangen. Väldigt gott men svårt att hålla reda på alla tallrikar m.m.