Idag har det mest varit en transportens dag, dvs att ta sig från Dedza ned till Blantyre. Lugn frukost i fin morgonväder även om natten var relativt kall. 16 grader i rummet när jag vaknade, 10 grader i badrummet och säkert ytterligare några grader kallare utanför. Det här är ett av Malawis kallaste distrikt under deras vinter och de kan till och med se lite snö även om det är ovanligt. 

Åkte i vackra landskap M1 och M5 till Blantyre via Zomba, den gamla huvudstaden. Såg till och med Mulanjemassivet från håll mellan Zomba och Blantyre. Försökte leta lite sky-line över staden men var svårt. Tog i alla fall några bilder på de moderna bankerna i detta ekonomiska center. Helt klart en mer tydligt stad, som vi är vana att se dem, än Lilongwe.

Kom till Hotel 5, som till min största förvåning hade flyttat några hus längre upp i backen. De andra ägarna ville ha tillbaka deras hus och avslutade därför kontraktet. Nu har de endast 4 rum, varav två bättre och två lite sämre. Jag fick ett av de bättre på övervåningen med väldigt bra och väldigt grön/lummig utsikt. Ett nytt ställe som nog blir lätt att trivas på, i alla fall med det rum jag har. 

I kväll stundar standard-restaurangen med standard-utbudet. Vissa saker måste bara ske enligt tradition.

————————-

Uppdatering: Restaurangen är också flyttad till nya hotellet. Inte lika mysigt, men maten smakar lika bra. Har också lagt på ett par kvällsbilder från min balkong. 

 

————–

På morgonen drog jag och min chaufför ut med vår guide. En heldag var bokad, en halv dag per sida. Förmiddagen Namzeze och på eftermiddagen Mphunzi, där även Livinstone slog läger i närheten. På vägen upp till Namzeze berättade guiden om Mpalale, där man gör tradionella danser, vilket jag inte bokat. Det var inga problem tyckte han. Ville jag se det så lade vi till det i programmet, vilket vi gjorde genom att åka dig och boka. Blev också betydligt billigare än att gå via krukmakeriet.

Namzeze vart en 25 minuters promenad efter att vi ställt bilen. Fantastiskt vackert och häftigt att få se dessa målningar, även om en del hade klottrats. Åkte sedan tillbaka samma väg, passerade en hel del kvinnor som bar ved, och kom sedan till byn för danserna. Det var också väldigt häftigt att få se. Efter föreställningen fick jag tacka, framförallt kvinnorna som är de viktigaste personerna här i byn även om chefen var en man. Deras chewa-ursprung innebär också att det är ett matriarkat samhälle, dvs att arvet går på moderns sida till döttrarna.

Åkte sedan över till andra sidan, till Mphunzi och passerade den kyrka som byggts 1912 och fortfarande var i bruk. Åkte till den sten där David Livingstone slog upp läger och besökte både de målningar som fanns där och en annan alldeles i närheten. Tog oss sedan en bit tillbaka, parkerade bilen och gick upp mot den jag sett och helst skulle vilja se. Vi skippade lunchen utan ville bli klara med alla besök innan vi intog den. En halvtimmes vandring och bitvis kraftigt uppåt. Vår chaufför höll på att ge upp på slutet, men kom till slut upp i alla fall. Det var ungefär som jag föreställt mig den. Oerhört vackert och häftigt område. Här var det många olika djur som var avbildade och guiden visade oss de flesta. Svårt att se utan guidens hjälp.

Besökte ytterligare några platser i närheten, bl.a. två målningar med giraffer, varav en drack från ett vattenfall. Åkte sedan tillbaka till lodgen, intog lunchpaketet och fick en vacker kväll igen. Snart dags för ännu en middag men tyvärr ingen Kuche-Kuche, det lokala ölet som är så svårt att få tag på på många platser. Den hade tagit slut. Vacker måne och stjärnhimmel i kväll i alla fall. 

 

Dagen började med att jag checkade och vi tog oss till tobaksmarknaden. Häftig upplevelse att se mängden av tobaksblad som säljs med en fart utan dess like. Tittade på alla kedjor och det är en stor logistik som tar mycket resurser och utrymme. Tobaksmarknaden här i Lilongwe är den största i landet och totalt så är tobakens del av den totala exporten från Malawi 70%. 

Ordnade sedan lite ärende ni stan så som att växla pengar, sätta in pengar på mitt Malawiska SIM-kort så att jag kan få både telefon och internet till ett bättre pris. Skaffade också lite mat på take-away innan jag och chauffören åkte M1:an mot Dedza. Han åker inte speciellt fort, men lyckades i alla fall fastna i två fartkontroller under vägen. Även om den genomsnittliga kostnaden låg på ca 100kr är det mycket per personerna här. 

Vackert landskap som vi åkte igenom och passerade även en traditonell läkare eller kanske snarare häxkonstnär längs vägen. Huset syns tydligt på alla vita flaggor som sitter på som flaggstänger utanför huset. Som sagt så gick vi aldrig in utan bara passerade på vägen. 

Kom fram till Dedza, checkade in. Kollade upp allting inför guidningen i morgon på Chongoni Rock Art Area, klipp- och grottmålningar. Gick sedan en tur genom keramikverkstaden. Intressant att se hur det går till här. Fin kväll och god mat, till och med Kuche-Kuche. 


Åkte iväg ifrån Stockholm igår kväll. Jag kom till Arlanda nästan 3 timmar innan flyget skulle gå, men redan var kön säkert 50 meter lång. Har aldrig sett så mycket människor på detta flyg tidigare. Förklaringen: Många ska ned och hälsa på släktingar eller åka till Mekka. Det har ju just blivit Ramadan. Enormt mycket barnfamiljer.

Två tre småbarn på varje rad, i alla fall runt där jag satt. Om man tänker sig ett barnkalas på McDonalds och barnen är slutkörda och övertrötta får man en ganska bra känsla för hur natten var. Skönt att jag hade öronproppar med mig, de hjälpte faktiskt en hel del. 

Bytte flyg i Etiopien och kom in på loungen (ombyggd och flyttad) tack vare en svensk fotograf som satt i princip bredvid mig på planet. Han bodde i Sydafrika och var på väg hem efter ha varit i Sverige några veckor. 

Väl framme i Malawi, så gick jag av på första stoppet den här resan. I Lilongwe. Där blev jag upphämtad av ADRAs administratör på Lilongwe-kontoret: Dyson Mbengo. Åkte till Ulufu Garden, mitt hotell, först och checkade in. Åkte sedan direkt mot det som jag var ute att fotografera. Parlamentet: Vid ingången fanns en ”kart” över Malawi med lite olika vulkankäglor. Vi fick komma in i den stora hallen men eftersom förhandlingar pågick i salen blev det inget där. Ändå roligt att få berättat om de olika presidenterna och talmännen de haft sedan självständigheten. 

Alldeles i närheten låg också mausoleumet från första presidenten, Kamuzu Banda, som i och för sig var i princip en diktator under sin tid som president, men idag väldigt uppskattad eftersom ingen annan har lyckats göra saker i närheten av det han genomförde.

Fotade sedan den nationella bankreservsbyggnaden som är formad lite som en korg. Därefter vidare till ADRAs kontor, via det stora internationella kongresscentret som byggts, innan jag blev skjutsad tillbaka till hotellet igen. Blir skönt med en lugn kväll efter både dagens vyer och den 22 timmar långa resan inklusive en natt med begränsad mängd av sömn.




Efter att ha varit på besök för ett vattenprojekt i norra Indien, närmare bestämt i Ladakh, kommer här en kort uppdatering om vad som hänt. Hinner inte mer just nu, men vill ändå berätta lite vad vi upplevt i detta fantastiskt vackra område. 

– Vi landade lite sena på morgonen den 14:e feb och det var -14C ute. Höjd ca 3500 meter. Första dagen mest vila och en lite promenad. 

– Dag två (15:e) träffade vi de två tibetan-buddhistiska munkar som skulle ta hand om oss. Jättehärliga personer som vi haft mycket trevligt med. Besökte is-stupan i Phyang som ligger ett par mil utanför Leh och tittade på hur man arbetar med den, samt pratade med olika personer, bland annat Rolex-award vinnaren för 2016. Var uppe vid en stupa på kvällen för att se om vi kunde få några fina bilder på solnedgången, men blev inte så mycket.

– Dag tre (16:e) åkte vi mot Kugshok men pga allt den snö som kom ett par veckor innan vi kom, kunde vi inte komma hela vägen upp till byn. Vi kom två hundra höjdmeter ( mot de faktiska 700 ) innan vi blev tvungna att ge upp efter att ha lagat snökedjorna tre gånger. Skulle ta flera timmar att gå och det skulle bli mörkt. Blev plan B: Upp till klostret Lamayuru som är från 1000-talet och där en av våra guider läst några år. Stannade över hos vänner till den som har ett hotell (ej öppet på vintern) och sov i ouppvärmda rum, men med fantastiska filtar. Var strax under noll i rummet på morgonen. 

– Dag fyra (17:e) tittade vi på en solparabol för att värma vatten, och vi besökte därefter munkklostret och fick en fantastisk visning. Tittade också på hur de har gjort med sin dricksvattenförsörjning. Sedan tillbaka till Leh. 

– Lördagen den 18:e (dag fem) tittade vi på Leh och handlade lite. Jobbade en del med översättningar av intervjuer under eftermiddagen. Gick också igenom munkarnas bilder från Kugshok och Träffade även två personer från Kugshok, varav en buddhist och en muslim. Byn är fascinerande bland annat för att de jobbar tillsammans trots olika religioner. Lite synd att vi inte fick se denna konstgjorda isfallsglaciär på 40 x 100 meter längs en bergsida. Hade vi kommit fram hade den ändå varit täckt med snö. 

– Söndaden (dag 6) åkte vi upp till slottet/klostret i Leh och gick därifrån ned till stan via palatset. Snöade en del, gick delvis i molnen. En dag då bara ett plan landade på morgonen innan alla andra blev inställda ( de flyger bara på morgnarna). Åkte sedan till grund-uppfinnaren till att på konstgjord väg spara vatten över vintern i form av is. Han var 80 år gammal nu men full av energi. Namn, platser med mera kommer i VåA- bladet, vårt medlemsbladet inom Vatten åt Alla. 

Idag var det en lugn dag. Wallenbergfamiljen är tillbaka hemma igen och det är tyst och tid för lite reflektioner kring allt vi upplevt. Börjar ju också närma sig slutet för oss här nere. Uppsamlingsmöte här i Mulanje i morgon måndag och avslutande koordineringsmöte i Blantyre på tisdag innan vi åker hem igen. 

Aporna som varit lite frånvarande de sista dagarna var tillbaka igen. Flera stycket sprang över taket till mitt rum och jag tog en runda med kameran och hittade dem nära huslängan där mitt rum är. Tog efter frukost en promenad i skogen och en stund sittande vid en bäck/jokk som nu bara var en liten rännil. Bosse och jag lämnade Hans och gick vidare en bit. Såg både kolmileldning och en familj som bar ned ned ved till hemmet. Tillbaka på lodgen konstaterade jag, precis som förra helgen, att fötterna blir väldigt skitiga när man går i sandaler. Förstår nu mycket tydligare varför det var kutym att tvätta fötterna på gästerna långt tillbaka i tiden. 

Efter en enkel lunch gick vi ned till den andra lodgen och tog en glass. Gick tillbaka uppför backen. Temperaturen ca 32 grader vilket kändes. Tog det lungt resten av eftermiddagen. Även om vi varit här nu över två veckor och det ska bli skönt att komma hem igen känns det lite sorgligt att lämna detta fantastiska ställe. Fick faktiskt en bok av ägarna igår som de gjort och som beskriver ställets historia. 

Får se om det blir så mycket mer uppdateringar den här resan. Alla fältbesök är slut och resten består mest av möten, så jag passar på att tacka för den här gången. 

Nu kommer ett långt inlägg. Anledningen är av säkerhetsskäl för de personer vi haft på besök, nämligen två av barnen och ett av barnbarnen till Dr. Peter Wallenberg som dog i januari 2015 och det är till hans minne som vi fått möjlighet att göra det här projektet. De har velat komma ned och se med egna ögon på det vi gör.

14 sept

Lämnade Mulanje redan på morgonen den 14:e tillsammans med Hans och åkte till Blantyre, där vi träffade Michael Usi på ADRAs kontor samt kollade upp det sista inför vårt celebra besök. Där fanns även en fantastisk jakaranda-träd med dess blåa blommor. Åkte till flygplatsen så att vi var där i lagom tid. 4 gäster. 2 flyg. Familjen Wallenberg på besök. Peter (Poker) med fru Klara samt Andrea och Alice. Enormt roligt och inspirerande att få ha dem här på plats i projektet som är till minne av deras pappa, svärfar och farfar.

Åkte tillbaka med dem till Mulanje där Michael Usi berättade en del av hans bakgrund samt de TV-program som han har varje vecka. Han är oerhört populär i Malawi och han har mycket att berätta om olika saker, som berör människorna här. Hade en fantastisk middag ute på gräsmattan. Kara O’Mula har verkligen presterat och gjort sitt bästa. Alla har stora förväntningar på i morgon. 

15 sept – torsdagen

Vi började med att gå igenom, förutom själva projektet, strukturer, politiska läget och hur det traditonella ledarskapet ser ut, samt att gå igenom de olika aktörerna och intressenterna i och kring projektet. Därefter åkte vi direkt ut till Kadewere och tittade på när kvinnorna hämtar vatten från en oskyddad källa. Det satt långt inne för alla att förstå att det här var det här vattnet som de drack. De tog vatten från den allra yttersta ytan. Förvånansvärt rent med tanke på hur brunt vattnet är någon decimeter längre ned under ytan. Några flickor var också där. Det såg väldigt tungt ut att lasta upp dunken på huvudet. Vi gick sedan även förbi Joyces hus och tittade på de tre getterna som hade kommit. Blir bra för familjen att ha kunnat få tillgång till dessa. Gick sedan vidare till planerat borrställe och Poker (Peter Wallenberg Jr) fick kick-starta borrningen. Första gången han borrade men gamla kompressorn från 1992 fungerade fortfarande. Innan lunchen stannade vi även till vid en övergiven pump på marknadsplatsen i Kadewere och fick förklaringen till varför den var övergiven – den var borrad för att vinna röster i samband med ett val, men ingen kände något ansvar för den eller dess underhåll när den väl skulle underhållas eller lagas. 

Lunch bestående av pizza på Mulanje Pepper. Bestämde även att Malawierna skulle ta med en för dem typisk lunch i morgon för de som ville smaka på Sima med tillägg (kött eller kyckling)

Eftermiddagen spenderade vi i Chilingulo, först hos ”uppfinnarjocken” Mazunzo med hans handtvättanläggningar, sedan dans, tal och teater samt invigning av den första borrade brunnen i projektet. Poker klippte bandet, men både Andrea och Alice stod vid hans sida tillsammans med bychefen. Riktigt roligt. De fick också prova på att pumpa fram vattnet.  Avslutade eftermiddagen med att titta på Rose och de övriga kvinnornas tillverkning av energispisar. 

Fick en  bra solnedgång, även om den försvann ner i diset rätt tidigt, samt en fantastisk middag ute på gräsmattan kvällen lång. 

16 sept

Åkte direkt ut på fältet redan kl 8 på morgonen. Idag var tanken att se mer på hur utvecklingen sker i byarna, vilka frågor förutom vatten och sanitet som de har och hur de tacklar dem via REFLECT-metoden. Åkte till Chinomba och sub-Village Chizu för att vara med på ett möte. Tittade även på handpumpen och på skolan som invigdes 2014. Eleverna (som var väldigt många) sitter fortfarande på golvet då man inte har haft råd att skaffa bänkar och väldigt dåligt med skrivmaterial. Dagens reflektmöte handlade om 1) att titta tillbaka på vad som föröndrats de senaste två åren via att jämföra en ritad karta då och nu samt 2) att man nu skulle försöka få stöd och hjälp att bygga ut skolan med flera klasser, så att det inte skulle bli så långt för dem som kommit upp till Std 3 eller högre. Man höll på att tillverka tegel och skulle nu söka hjälp med arbetet från ansvarig lokal myndighet som även hade hjälp dem med första skolan. 

Därefter gick vi upp till en nyligen rehabiliterad brunn och tittade på när de nyutbildade pumpmekanikerna plockade upp hela pumpen, gick igenom alla delar och gjorde rent/bytte det som var slitet innan de satte ihop den igen. 

Lunch på samma ställe som igår. Idag med förrätt bestående av Sima (slags gröt som man gör av mald majs) som vi smakade på allihop. 

På eftermiddagen åkte vi mot Njoloma men gjorde ett kort stopp vid ADRAs första brunn (2007) samt i byn  där vi tittade på deras uppfödning av kycklingar och äggproduktion. Detta för att få ihop pengar till franförallt flickors skolgång i secondary school. I Njoloma blev vi kungligt mottagna och vi hoppade ur bilarna och gick och dansade med dem ända ned till den brunn som Hans fick av Atlas Copcos styrelse 2012. Fortsatte sedan upp till gemenskapscentret där tal, sånger, drama med mera avlöste varandra. Även T/A Chikumbu, den traditonella ledaren var på plats och manade flickor till att inte sluta skolan och att inte få barn så tidigt. Starka ord från en betydelsefull ledare. 

När vi på vägen hem passerade byn Golden såg vi en stor svart orm, antagligen en svart mamba. Det var nära där vi i december 2015 träffade kvinnor som hämtade vatten från en oskyddad källa och de berättade redan då om att det var många ormar i området kring floden nära källan, se länk. 

Blev lite sena hem, men fick en väldigt trevlig kväll med både traditonella dans, härlig musik samt fantastisk mat.

Pengar för pizza och dryck för 8 personer. Högsta sedeln i Malawi är 1000 Kwacha, ca 12kr. Pizzan här är lika dyr i kr som hemma!

17 sept

Två dagar intensiva dagar har vi fått. Nu är det över. Åkte i morse tillbaka till Blantyre, besökte den äldsta europeiska byggnaden som också innehåller mycket hantverk och där flera konstnärer har sina ateljéer innan det bar iväg till flygplatsen igen för att lämna familjen Wallenberg. Det känns som vi har haft otroligt bra och givande dagar. Alla verkade vara väldigt nöjda. Jätteroligt. På flygplatsen var också ett gäng som skulle ta emot någon hög politiker med någon show.  

I kväll var bränderna uppe på berget igen och det är ett dis av rök över stora områden. Ser betydligt värre ut i mörkret och från långt håll. Dagarna börjar gå mot sitt slut här i Mulanje och Malawi för den här gången. Inga fler planerade fältbesök utan endast möten, uppföjningar och koordinering av hela projektet.  Förutom i morgon då nog mest kommer att ta det lungt och ta någon promenad.