Hela förmiddagen idag gock åt till genomgång av förra veckan och hur allt fungerat, samt att mycket av planeringen för de resten av veckan som kommer bli väldigt intensiv. Kan redan tala om nu att jag inte kommer uppdatera varje dag som hittills utan nästa tillfälle för uppdatering kommer att ske på lördag kväll av olika anledningar, vilket jag kommer tillbaka till då. 

Fick en relativ lång lunch (2 timmar) som vi tog uppe på lodgen, så att vi kunde vila en del också. Klockan tre blev det avresa mot Chilingulo där borrteamet precis höll på att lämna. Redan på förmiddagen fick vi beskedet om att man hittat vatten, gott om vatten, där man många år av försök och misslyckanden önvervägt en riktigt djupborrad brunn. Detta är den första djupborrade brunnen i projektet och lättnade och glädjen var oerhört stor, inte minst bland byborna. De har kämpat många år med endast en brunn i byn. Hoppas kunna inviga brunnen i slutet av veckan. 

Kom tillbaka till lodgen 15-20 munter före solnedgången (väldigt lagom tid). Tidig kväll då vi startar redan tidigt i morgon bitti. Nästa info eller blogginlägg kommer på lördag den 17 september ( om vi har internet)

Dagen började som vanligt med möte på kontoret i Mulanje. Lawrence hade annat på programmet idag och Andiyesa var i Blantyre, bla för att möta upp Carsten som kom till Malawi igår. MacDonald, jag, Bo och Hans åkte till Shuga och träffade Melise och intervjuade henne. Följde upp det besöket med ett besök i Mataka, där Vatten åt Alla borrade en brunn 2013 och där plattformen spruckit pga mycket regn då betongen skulle brinna. De hade fortfarande inte fixat det och hade svårt att få ihop pengar till cementen. Det är ett väldigt svårt år för många i den här delen av landet. Vi gav dem en del och de lovade att fixa resten. Är det inte fixat tills vi kommer tillbaka efter regnen nästa år, får de betala igen med ränta. Alla var med på det. Åkte sedan till Sapuwa där vi var häromdagen, men nu för att intervjua Lucy. På vägen till lunchen passerade vi även Mmiwa, där en brunn rehabiliterats under augusti i år.

Efter lunchen åkte vi till Chitambi och träffade den familjen som vi följer där. Såg även att den befintliga brunnen fortfarande använder sig av tratten som Hans hade med sig i december. Väldigt roligt att se att den fortfarande används. 

Vi förundras över hur många cyklar det blivit häromkring. Varje gång är det mycket fler cyklar vilket ändå måste innebära att utveckling sker, även om långsamt och i det tysta. Hoppas det får fortsätta och att nästa skörd blir bra. Sötpotatis verkar i alla fall finnas i rätt stora mängder just nu. Tyvärr så kan långt ifrån alla klara av det ekonomiskt. På vägen tillbaka till lodgen stod en trasig lastbil rakt över vägen, så vi fick ta en alternativ väg upp dit. 

Jobbade en för jobbet tidigt på morgonen innan frukost idag. På programmet blev vandring en bit upp på berget. De två kanadensiskorna, Corinne och Nicole ville gärna hänga på. Kallade oss ”Swedish-Canadian-fire squad” efter att delar av oss bevakat hur eldarna spred sig i går kväll. 

Gick förbi teplantagen från ovansidan, en hel del dis på morgonen. Vek höger upp på stigen upp mot berget och stannade vid den större vattenpassagen, där det var minimalt med vatten. Doch såg vi en del markbrand där som spred sig oerhört långsamt ner mot stigen. Vare sig träd eller större buskar to eld, bara det allra torraste på marken. Faktiskt lite häftigt att se och så olikt en markbrand/skogsbrand hemma i Sverige. Tog en rätt lång paus vid vatten fåran innan vi gick tillbaka till lodgen. Tjejerna ringde efter en taxi för att återvända till Blantyre och deras sex veckors långa praktik som ögonläkare på sjukhuset där. Vi tog det lugnt ett tag inna vi åt lunch. Tog sedan en promenad ner till Hupawani Lodge och deras glass innan vi gick tillbaka för att titta på solnedgången. Bilen mycket dis även nu på kvällen och solnedgången blev därför inte lika häftig som annars. I morgon sätter veckan igång igen med att vad det innebär. 

Lördag. Från början hade vi tänkt att ta en promenad idag. Försökte få en guidad tur på en Tea-estate men de skulle ha stängt. Funderade på om vi ändå skulle åka till vattenfallet även om det nog inte är så mycket vatten nu. De kanadensiska tjejerna lyckades få tag på en Tea-estate i Thyolo, ca 1 timme bort, så vi bokade vår chaufför för det och tjejerna hängde på. Medan vi väntade tittade vi på herdar som vaktade getter, kvinnor som bar tunga vedhögar, med mera. Väldigt trevligt besök på teodlingen där vi fick se en film över hur teet odlas (och de olika stegen tills det teet är färdigt) och fick sedan prova 15 olika sorter som alla kom från samma typ av blad och från deras område. Så många olika färger och smaker. Väldigt intressant. Åt även lunch där i en byggnad som inte såg så märkvärdig ut på utsidan, men fantastiska rum på insidan. Ett av de äldsta teodlingsområden i Malawi, Satemwa. 

Åkte sedan tillbaka till lodgen där vi njöt av solnedgången, men också upptäckte en stor okontrollerad brand högt upp på berget. Räknar dock med att den kommer att slockna av sig själv. 

Började dagen som vanligt. Fredagar är också den stora marknadsdagen för de centrala delarna av Mulanje. Hade mycket diskussioner ang programmet nästa vecka på ADRAs kontor på morgonen innan vi åkte ut till Sakhama och träffade Agnes och tittade på hennes köksträdgård. Fascinerande hur hon fått igång sin business och har byggt ut huset, skaffat getter och planerar för med grönsaker. Dessutom lär hon upp andra i byn, så de kan göra samma sak. Detta efter att ha varit kraftigt emot pumpen nära hennes hus där avrinningsvattnet gick i riktning mot hennes hus och hon var rädd att det skulle skapa stora problem. 

Lunch som vanligt på Muanje Pepper innantill på eftermiddagen åkte till Njoloma med ett kort stopp vid skolan där ADRA borrade sin första brunn 2007, efter att en flicka tragiskt dött av ett ormbett vid det ställe där de brukade hämta vatten. I Njoloma blev vi som vanligt fantastiskt mottagna. Finns inget ställe i världen där vi blir mer välkomnade än här. Fantastiskt! Går inte att säga något annat. Tittade på deras nya bibliotek, upplevde danser och draman innan vi blev tvungna att återvända till Mulanje. 

Tillbringade kvällen på Kara O’Mula och åt tillsammans med två ögonläkarstuderande tjejer från Canada, som gjorde sin 6-veckorspraktik i Blantyre. Fick en trevlig kväll tillsammans. 

Dagen började som vanlig. Såg dock en del av den olagliga avverkningen av träd vilket var i närheten av lodgen. Såg även många kvinnor böra tunga lass med mindre stockar och grenar för att kunna tända köket. Tittade även på hantverskboden vid parkeringen som hade en Ferrari bland alla andra saker. Kulturkrock. Frukost kl 8. Det är Många strömavbrott den här perioden vilket gör det svårt för många att arbeta. Svårt också att se till att telefoner, datorer, kameror med mera är laddade. Klockan 9 kom ADRA-teamet upp och vi gick tillsammans med hotellet igenom inför nästa vecka då vi har gäster på besök hur allt ska fungera på Lodgen där vi bor, Kara O’Mula. Ser ut att bli riktigt bra. 

Hela dagen i övrigt spenderades i Chilingulo, först hos bychefen och hennes mamma (som var bychef tidigare), på platsen där den enda pumpen finns för närvarande. Hon förde igenom att alla i byn skulle ha latriner och handtvättanläggningar. Tufft besked vilket fick många att sätta fart på saker och ting, vilket de nu är glada över. Tittade även lite snabbt på deras trädodlimgar och biodlingar. De hade även byggt ett tak för att kunna torka tobak. Mycket på gång. Fortsatte sedan till Muzanza som hoppade av secondary school, men är något av en uppfinnarjocke. Uppskattade besöket mycket där vi fick prata med honom och att han visade runt oss och visade på hans olika idéer på handtvättsanläggningar som i denna fattiga värld saknar motstycke. Bygger hela tiden vidare med förbättringar och nya idéer. Stod inte gärna i rampljuset, verkade hellre vilja arbeta. 

Efter lunchen åkte vi tillbaka och träffade Rose, som förutom energispisar har varit Water Point Mechanic i 20 år. Utbildades av Oxfam och ansvarar just nu för underhållet i sex byar med äldre pumpar och där de utbildade mekanikerna antingen har försvunnit eller tappat intresset. Också oerhört intressant och dessutom roligt att få återse henne då vi varit här flera gånger. 

Hann tillbaka till lodgen i god tid för solnedgången idag. Solen försvinner oerhört snabbt ner, mindre än två minuter efter att undre kanten börjar försvinna tills den är borta helt. 

Började dagen på ADRAs kontor. Utanför och inne på kontoret låg delar för rehabilitering. De skulle göra flera idag. Jag tog direkt initiativet att försöka få vara med om detta som en del av vårt program, då vi skulle vara en del i Tambala-området. Åkte först till Kadewere där vi träffade Joyce och hennes man, men innan vi träffade dem gjorde vi ett kort stopp vid Bychefen som också visade hur hon rensade pigeon-peace, som tillsammans med Kasawa skördas nu. Gjorde en intervju med Joyce och hennes man eftersom de är en av de familjer vi följer. De är fortfarande väldigt fattiga och kan bara äta en gång om dagen. Dock har de fått hjälp från en privatperson i Sverige och ett hus för kycklingar och getter har byggts upp. Getter och kycklingar ska också införskaffas. Allt tills en kostnad till ca 2500kr vilket är helt omöjligt för dem själva att få fram. 

Efter detta åkte vi till Kanova, en sub-by till Tambala där installation av en ny pump höll på att göras. Väldigt intressant att få följa den processen och vi fick även se vattnet pumpas fram innan vi åkte därifrån för lunch. 

Efter lunch åkte vi till Mulatha där vi pratade med vattenkommittén framförallt för den nya rehabiliterade brunnen, men även ett par personer från kommittén för den gamla brunnen som borrades 2012. Vi tittade sedan även på det initiativ de har för att börja bygga energisparande spisar även här ( som i Chilingulo) samt Mathias Wandale visade hur han byggde enkla lock till latrinerna samt handtvättsanläggningar, båda dessa av mer eller mindre skrot, skräp samt spik. Också väldigt intressant. avslutade att titta på den rehabiliterade brunnen, samt den nya brunn som gjordes tidigare i år. I början av 2012 hade de ingen borrad vattenbrunn. Nu har de tre vilket är bra då byn är både utspridd och stor.