Frukost 08:00. Avfärd 09:00. Idag på icke asfalterade vägar söderut mot torrare och mer ökenliknande förhållanden. Direkt utanför staden längs det lokala flygfältet (ingen reguljär trafik) såg vi en lite fjällräv längs staketet. Roligt. Åkte sedan vidare mot en by som heter Bayangol, där vi träffade guvernörens representant eftersom han själv var i UB för överläggningar inför parlamentsvalet om ett par månader.

Vi åkte sedan och tittade på pumphuset och distributionen av vatten, som sköttes via ”Smart Deep Water Distribution”-systemet. Det innebär att de vattenansvariga inte längre behöver vara beredda hela tiden utan mer för övervakning. Brunnen öppen 24h om dygnet, alla dagar i veckan.

Vi blev också bjudna på lunch hos paret som skötte vattenhuset. Mannen var dessutom gammal herde som när han förlorat alla djur för 5-10 år sedan blev tränad av FARM att odla grönsaker. Gurkor, lök, sallad, tomat, och diverse annat odlade han nu och hade till och med en affär som gick bra. Intressant också att få se ett hus från insidan.

Efter lunchen åkte vi ytterligare en bit längre söderut, mot Tugrug, en by på ca 500 personer mitt ute i ingenstans, men aktivt distrikt som från pumphuset (som låg ca 4km bort från byn) dragit en rörledning p 3m djup (frostfritt) till en reningsanläggning och därifrån till två distributionshus som skötes va ”Smart Deep Water Distribution”-systemet. FARM hade endast gjort pumphuset vid källan, resten har distriktet gjort själva.

Längs vägen såg vi också bland annat kameler, och en unge som bara var några dagar gammal.

I morgon åker vi vidare till ett annat distrikt.

Vi lämnade hotellet redan 07:30 idag så det var att hänga på låset 07:00 för att hinna med lite frukost innan avfärd. Tog ca 1 timme att ta sig ut från Ulaanbaatar (UB). Till största delen bra asfalterad väg, men emellanåt var det mycket skumpigt och många hål i asfalten. Första stoppet var i Bayankhangai sum och dess guvernör, en kvinna (Ms Bayarmaa). Även på hennes kontor hängde Ghingis Khan istället för presidenten. Ett bra besök med mycket information och även en del tips och idéer. Besökte sedan pumphuset som sköts automatiskt via en relativ ny teknik, ”Smart Deep Water Distribution” där användarna har en dongle/kort. Man anger hur mycket man vill ha och så sköts allt automatiskt och betalningen går på kortet. En teknik som kommer mer och mer.

Det tänkta lunchstället hade el-avbrott så vi åkte vidare.

Passerade då Rashaant sum där FARM gjort en totalrenovering av kyrkans brunn, både på deras egen begäran och på myndigheternas eftersom vattnet här var väldigt bra. Roligt också att se både en kvinna (herde) som hämtade 7 x 20 dunkar vatten, samt en pojke med en kärra.

Fick tillslut en rätt sen lunch och hade sedan ca 17-18 mil kvart till Arvaikheer, där vi också hälsade på kort på FARMs lokalkontor och sedan till hotellet. Vi svenskar tog en kortare promenad innan vi tog lite mat på hotellet.

I morgon blir det en dagstripp söderut innan vi kommer tillbaka till samma hotell.

Började dagen på kontoret som och gick igenom FARMs historia och tittade även på dokumentation från vårt projekt och hur de håller koll på finanserna. Inte mycket kvitton, det mesta sköts digitalt vilket är bra. Även kvittona har en referens som går att spåra digitalt.

Vi åkte sedan med bilen österut, via Sköldpaddestenen, Ghingis Khan-statyn och intog lunchen när den. Efter den sena lunchen fortsatte vi ytterligare en bit, till staden Erdene Soum där vi träffade myndigheterna och även kvinnan som skötte vattenpunkten. Även om vi kom utanför den ordinarie öppningstiden kom hon och öppnade och visade oss runt innan vi åkte tillbaka mot Ulaanbaatar (UB). Trafiken närmare staden står totalt still och tar lång tid. Tog en promenad innan vi delade på en vegetarisk biriyani på hotellet.

I morgon bär det västerut. Flera brunnsbesök och nästan 50 mil som ska klaras av.

Landade vid 07-tiden på morgonen efter en blandad natt med lite sisådär sömn. Smidigt på flygplatsen även om vi fick vänta länge på våra väskor som var bland de sista.

Turkhuu var beredd och kände väl igen Jenny. Glatt återseende. Ny flygplats och ny väg in mot UB kändes bra. Fascinerande landskap med stäpp, kullar, hästar och gers. In mot UB steg röken framförallt från en del kraftverk som låg inne i stan. Här blev det mycket trafik och det gick väldigt långsamt framåt. Tålamodsprövande. Åkte igenom centrum då hotellet inte ligger så långt i från. Patrik väntade på oss på hotellet och vi tog en gemensam promenad ned till centrum och tillbaka. Många personer med traditionella dräkter. Avslutningsceremonier i skolan var nog anledningen och många gånger klär föräldrar upp sig på motsvarande sätt som eleverna. Häftiga kläder i alla fall. Tog lunch på hotellet (Japansk restaurang) och gick sedan tillsammans med Turkhuu till deras kontor, mer eller mindre en lägenhet i ett lägenhetskomplex. 4 personer jobbar på kontoret, totalt är de ca 17st runt om i landet.

Pratade en hel del om blandat FARM och VåA. Bra samtal. Blir intressant att se mer kommande dagar. Patrik, jag och Jenny gick tillbaka till hotellet. Jenny och jag kollade in inköpscentret e-markt innan vi gick tillbaka till hotellet.

Internet gick aldrig igång nu på kvällen så det blev ingen uppdatering av bloggen. Åt mongoliskt innan vi trötta och rätt sega hoppade i säng ca 21:30. I morgon startar själva programmet.

Började tidigt idag. Frukosten var beställd till 06:00 istället för den normala tiden 07:00. Den började väl komma fram ca 06:30, men vi hann ändå med att lämna strax efter 07:00. Anledningen till att vi lämnade tidigare var att vi planerat in ett kort besök i en nationalpark (Murchison Falls National Park) för att få en variant på programmet.

Tog en dricka där (lunchen skulle ta alldeles för lång tid att laga till) och fortsatte sedan mot en bensinmack där vi tog en enklare lunch istället.

Mycket trafik in mot Kampala och även regn och lite åska. Väldigt rörigt i trafiken.

Skönt att komma fram till hotellet (ca 17:30) och kunna landa lite. Fick en rejäl uppgradering av rummet jämfört med förra gången. Kändes riktigt lyxigt.

I morgon blir det ett besök på en lokal marknad och lunch innan gruppen börjar lämna Uganda till sina olika resmål. Ska bli skönt att komma hem, även om resan varit relativ kort.

Det här blir nog sista uppdateringen härifrån. Sent i morgon kväll går flyget tillbaka mot Sverige igen. Tack alla som följd med på resan!

Frukost i vanlig tid idag. Dvs den gäller från kl 07:00, men vill man att allt har kommit fram är det nog snarare 07:20-07:30 som gäller.

Planen för idag var att besöka några nyligen renoverade handpumpar och titta runt i byarna, prata med människorna och även att göra en intervju till en success-story för projektet. Utöver det var det också planerat att besöka ytterligare en skola för att se vad som gjorts, den sjätte och sista i projektet där arbetet fortfarande pågick med konstruktionen av latrinerna/toaletterna.

Dock satt regnet lite hinder på vägen, så vi fick avbryta tidigare då vägen till två av byarna var svåra att komma till pga svåra passager längs vägen. Med regnet var det en stor risk för att vi skulle fastna på de hala och slippriga vägarna, med en del svåra vattenpassager.

Kort hesök vid skolan, med paraply och sedan tillbaka till gästhuset för lite lunchlåda och vila. Åkte sedan och träffade den organisation som gör service på de installationer som gjorts, dvs renoveringar. Det var väldigt intressant att även få se det från deras håll och deras största utmaningar.

Idag invigde vi en av de sista anläggningarna i projektet. Mycket dans, sång, tal och myndighetsbesök. Innan vi kom till skolan besökte vi dock en skola som ännu inte hade fått någon hjälp. Deras latriner stank fruktansvärt och jag fick faktiskt kväljningar av att vara där, både lukt och syn….

Besökte även ett par handpumpar som nyligen installerats (nu i september 2023), Var väldigt roligt att se.

Efter själva invigningen som bestod av de mesta rörde vi oss tillbaka till hotellet, för gemensam mat, debriefing om hur det varit hittills. Vi fick efter middagen även höra Camilla, en mamma till åtta barn och hur det var att leva under rebellupproren i norra Uganda från mitten av 80-talet och samt även LRA som var aktiva i området. Förskräckliga berättelser som fortfarande påverkar området på olika sätt.

Gav en viktig input till hur viktigt det är att jobba i det här området och försöka lyfta personerna ur allt tragiska som hänt. Kommer ta många år att bygga upp förtroenden, kultur och mycket annat igen – och resurserna är begränsade….