Idag delade vi upp oss. Jag och Hans åkte med Lawrence till Chitambi och träffade flickan Ziono och hennes familj. Per och Bo åkte med MacDonald till Kadewere och följde med en familj då dotter och mamma var och hämtade vatten vid den oskyddade källan. 

Jag och Hans följde Zioni när hon hämtade vatten i ett stor balja. Zioni är 12 år och jag trodde nog inte att hon skulle fylla hela baljan, vilket hon doch gjorde. Säker 25-30 liter. Det var en bit och gå och hon fick vänta en stund vid brunnen innan det var hennes tur att fylla den. Hjälpte också några kompisar, så de kunde gå tillsammans hemåt igen. Även vid handpumpen kan det emellanåt uppstå bråk, men det är mycket mindre förekommande än vid de oskyddade källorna. 

Hon gjorde sedan i ordning sig för skolan, tvättade sig/duschade medan vi intervjuade hennes mamma. Följde sedan med Zioni till skolan, där vi även träffade en del lärare och rektorn. Gick sedan tillbaka till byn, tog en kort rast och gick sedan tillsammans med en ingift morbror till fälten där hennes styvpappa arbetade. De odlade flera saker samtidigt, men framförallt majs, kasawa och sötpotatis. De kunde få ca 350kg majs per omgång (två ggr per år) utan gödsling. 600 kg med gödsling. Nu var det tid att gödsla, men det hade inte kommit några leveranser av gödsel till Mulanje än, vilket de var bekymrade över. 

Tog sedan en paus inkl lunch på lodgen, där vi också stämde av med Per och Bo om dur deras dag hade varit. De hade besökt en fattigare familj, som endast åt en gång om dagen, och då på kvällen. Nu finns det inte mycket mat heller så det som de gjorde var en typ gröt på kasawablad. Zionos familj kunde fortrarande på mat två gånger och då inte bara kasawablad, även om de ingick hos dem också.

Åkte tillbaka på eftermiddagen, tog familjeporträtt, fick namn och ålder samt en beskrivning av hur deras släktskap hängde ihop. Intervjuade Zioni och sedan fortsatte vi intervjua hennes mamma. Lämnade över en soldriven lite lampa och några vattenflaskor de kunde ha med sig till skola eller ute på fältet. Per och Bo lämnade ett par majssäckar så att den familjen kunde få mat för ett tag. Väldigt givande och intressant dag.
   
    
    
    
    
 

Lördagen startade rätt lungt och vi åt frukost först vid 9-tiden. Tog sedan ett par timmars promenad upp mot Mulanjebergen, med flera återkopplingar från både Hobbit och Sagan om ringen, även om det inte var här de spelades in. Stämde bara liksom… Träffade några killar och tjejer som var i skogen och samlade små frukter som de skulle ta hem till familjen. De lekte en del kring ett av vattendragen där de förutom att kasta stenar även släckte törsten. 

På vägen tillbaka såg vi hur det regnade en bit från oss. Det kom några droppar även på slutet av vår promenad. Passerade även lodgens pool där det var en del folk, barnkalas och några rika partysugna Malawier. Tog sedan lunch på lodgen, vilade lite och tog sedan en promenad ned till marknadsplatsen och vidare till Hupawani Lodge där vi åt en fruktsallad med glass innan vi återvände till vårt ställe, 130 m högre upp i terrängen.
   
    
    
 
Söndagen kom de och hämtade oss vid halv tio för att åka till Malamula-sjukhuset i Thyolo, som Adventistförbundet driver. Halva vägen ( tidsmässigt) var bra, resten väldigt dålig. Den bilen vi har är inte heller bra att åka med på dåliga vägar. Träffade sjukhuschef, ansvarig läkare samt vattenansvarig för området. De berättade om de behov som finns gällande vatten både för sjukhuset och byarna runt omkring. Stort projekt med mycket pumpar etc. Stora behov finns, då mycket är gammalt och många människor sökt sig till området till sjukhuset som ska vara en av landets bättre.

De har även ett college här, bla med sjuksköterskeutbildning. Vi träffade även kort Annie, som får stöttning från Sverige och hon visade runt oss på college- området som ligger i anslutning till sjukhuset. Tillbaka samma väg och lugn kväll på Kara O’ Mula som vår Lodge heter. Tog inga bilder runt sjukhuset, men här är några från resan.
   
   

Läste på pizzerian i går om J.R.R Tolkien som vandrade i Mulanjebergen och blev inspiration till Hobbit boken. Har inte tänkt på det förut men kanske är berget långt bort det som blev ‘det ensamma berget’ där Smaug, draken, bodde.
  

Hur som helst. Frukost som vanligt och sedan träff på Hupaweni Lodge för en Recap, där vi gickigenom det som gjorts hittills. Allmänna och mer direkta kommentarer både positiva och förbättrningsområden. Alltid bra att reflektera och justera de dagarna som är kvar. Planerade även måndagen lite mer då vi ska försöka vara i en by och se lite mer av deras vardag.

Åkte sedan till Chilingulo som är en stor och långsträckt by. Här finns en borrad brunn som vi var vid redan 2012 och då diskuterade en utveckling med en soldriven pump med tappar. Av kostnadsskäl med mera blev det inte av då, men det ligger med i PWWP. Tittade först på några försök till både grävd och borrad brunn som misslyckats och de idéer som finns för en ny och lägre punkt, där man tror att chansen är större att hitta vatten. Idag går man hela vägen till där chefen bor där den enda säkra källan för dricksvatten finns idag. Besökte även kvinnorna som har byggt en anläggning för att tillverka energispisar i keramik. Väldigt intressant och en fantastisk idé. Kvinnan som driver det har många järn i elden och är även servicetekniker för handpumpar som slutat fungera. Hon visade vilka delar som brukar behöva bytas. Tittade även på keramiktillverkningen och de pappersbricketter de gör för att slippa använda ved. De tänkte eld och gjorde en efterrätt på papaya och mald majs och nötter som vi fick smaka på efter att de kokat runt 10 minuter. Riktigt gott!
      

Snabb lunch på Hapuwani Lodge, så att vi inte behövde vänta på maten. Besöket i Chilingulo drog ut på tiden och vi var därför redan sena till vårt besök i Njoloma. För att vi skulle få en bild av hur stor den byn är stannade vi för oss på ett nytt ställe och gick. Hade genast säkert 100 personer runt om oss som dansade och sjöng. Besökte först den delen av byn som ligger längst bort från de två handpumparna som finns. De hämtar istället vatten från en liten källa, där också lätt bråk uppstår. Väldigt känsligt med källor av denna typ då man lätt smutsar ner vattnet åt den som står bakom i kön och det är lätt att anklaga varandra. Har inte sätt något sådant när det gäller handpumpar.
   
  
  
 

Vandrade vidare,  nu mer trummor i olika storlekar längs vägen till de områden vi känner mer till sedan tidigare. Hur mycket folk som helst som vandrar, sjunger, dansar och är glada. Fler och fler ansluter hela tiden. Flera hundra nu.
   
  
  
 
  
   
 

Först till Hans brunn där det pumpas vatten, sedan upp till en nystartad kycklingfarm. Till sist för ett möte med traditonella danser (begränsat pga tiden), tal och poem. Kan det ha varit 500-600 personer, eller kanske ännu fler. Överträffar det som jag inte trodde var möjligt för 3 år sedan var möjligt. Mötet avslutades av chefen för byn. En ung och vacker kvinna och småbarnsmamma som tagit över efter sin mamma som dött för ett tag sedan. På vägen hem gick solen ned, men Njoloma kommer alltid finnas i mitt minne och en plats jag gärna återvänder till. Otroligt mycket har hänt på de drygt tre år, sedan vi kom hit första gången.
   
    
    
    
 

Ännu en dag ute i byarna. Idag dock lite kortare, så att vi får lite tid att sammanställa och skriva lite om våra besök här. Hämtades upp och vi gav oss iväg.
   
 

Först till Golden Village där man hämtade vattnet nära floden i en liten oskyddad källa. Inte alltid lätt att gå hit pga att det emellanåt är ett populärt tillhåll för rätt stora ormar. Dock inte nu. Vattnet de tar vare sig kokas, filtreras eller behandlas. Sjukdomar är vanliga även om vattnet såg förhållande vis rent ut med tanke på vad vi sett tidigare. Tittade även till deras kycklingfarm, något som man försöker driva för att få in pengar till skolavgifter.
    

Vidare till Njoloma och det center som Hans har bidragit med. Att det blev ett center där man kunde träffas och också ha mindre barn var något som bestämdes via deras REFLECT-cirklar. Det är också något som betytt oerhört mycket för byn. Även om det var väldigt ”otäckt” med fyra stora vita människor lugnade det ned sig efter ett tag. Hans hade med sig mycket pyssel, djur och mycket mer vilket uppskattades mycket.  I Njoloma finns det två brunnar, vid centret ligger den som Hans kompis har fått på motsvarande sätt som Hans fick sin.
     
    
 

Fortsatte sedan via Chizu (Vatten åt allas projekt under 2014) innan vi åkte till Chinomba där vi tittade på deras kycklingfarm, innan vi åkte tillbaka för sen lunch och fri eftermiddag/kväll.
   
    
    
 

Tidig morgon. Vaknat flera gånger i natt. Väldigt mörkt strax efter 4 på morgonen, då många flickor och kvinnor ger sig iväg för att hämta vatten. Klockan 5 är det ljust och solen går upp så här års. Vi blev hämtade strax innan fem för att få se hur det kan gå till vid en osäkrad källa.  Samhället börjar starta upp igen efter natten och flera är redan ute på fältenoch arbetar.
  
Efter att vi stannat bilen gick vi en bit för att komma till källan. Flera kom ut. Ur husen också för att gå dit. Full aktivitet. Då vi kom närmare hörde vi redan en massa käbbel och upprörda stämmor. Det gick till och med till lite handgemäng och slänga vatten på varandra. Orsaken verkade vara några som inte betalat för underhållet för att hålla det rent och gräva rent (20 Kwacha som ett engångsbelopp vilket motsvara ca 30 öre). Finns en hel del som inte har råd med detta. Enormt fattigt område. Väldigt brunt vatten. Ett tag skulle de som inte betalat få hämta sist, ett tag skulle de inte få hämta alls. Mycket skrik och upprört. Undrar vad som hade hänt om det var männen som hämtade vatten, kanske skulle inte alla komma levande därifrån. Väldig stark upplevelse och visst har vi hört berättelse, men uppleva det på plats gör att det går in på ett annat sätt.
   
    
 
Gick även till ett andra ställe där de hämtade vatten. Här stod de i vattnet medan de hämtade. Brunt och smutsigt. På vägen tillbaka till bilen passerade vi bychefens hus där det fanns en kran för vatten via gravitationskraft från berget. Fungerade dock bara 4-5 månader om året och då strax efter regnperioderna.
   
   
Sedan tillbaka mot hotellet/lodgen för frukost. På vägen stannade vi till vid den gamla damen som vi gav pengar till en get förra gången (den fick namnet Ronnie) för att underlätta hennes situation med tre barnbarn att ha hand om, sedan dottern dött. Det var nu 8 stycken getter som de höll på att bygga iordning ett speciellt hus för. Plåttaken var redan på plats, så det går rätt bra för henne. Ena barnbarnet var också hemma. Roligt att träffa dem igen.
   
 
Åt frukost. Blev hämtade strax innan 10, då vi hade ett möte med chefen för Department of Water Development, samt ett möte med distriktet angående en grundläggande studie om vattensituationen i Mulanje distriktet. Faktiskt mycket positivt som hänt sedan jag var här för 3.5 år sedan. Gav en del tips från WPM och RWSN i sammanhanget.
   
 
Lunch på pizzerian (som vanligt). Sedan åkte vi med MacDonald och Andiyesa för att vara med på en REFLECT cirkel med Kadewere byn. Började med att rita upp en karta av byn inklusive var de hämtade vatten, vad som fungerade resp inte. Tog sedan upp de områden som var aktuella för byn. Läskunnighet, dricksvatten, skolavgifter, tonårsfödslar/tidiga giftermål etc. Mycket intressanta diskussioner. Lawrence och MacDonald översatte åt oss så att vi kunde hänga med.
   
    
    
 
Avslutade besöket med att titta på kycklinguppfödning som några satt igång och fick en hel del inkomster ifrån, som skulle täcka mångas skolavgifter.
  
Ännu en intressant dag till ända.

  Härlig utsikt från rummet. Dagen började med vissa omplanteringar efter Department for Water Development samt vissa andra organisationer skulle delta i en AIDS-dag i området. Vi träffades istället på det finaste hotellet i området för möten. (PS. Vi har en betydligt bättre utsikt och trivs bättre på Kara O’ Mula där vi bor.) Andiyesa och Lawrence presenterade ELGE och Water for All projekten, MacDonald presenterade PWW Projektet. Gick igenom en hel del frågor vilket var bra. Man presenterade också några verkliga berättelse som vi skulle kunna använda i projektet för att beskriva situationen.
   
 
Innan lunchen intervjuade vi både MacDonald och Andiyesa för den planerade videon som vi tänkt som en rapport.

Efter lunch åkte vi till byn Chitambi, en stor och utsträckt by på ca 1900 invånare. De har en brunn sedan tidigare, men ytterligare en brunn ska göras här i och med PWW projektet (Peter Wallenberg WASH Project). Först ett möte på ena sedan byn och sedan åkte vi till den västra delen där det är närmare till brunnen. Stor mottagning med dans runt bilen. Gick först ned till stället där de hämtade vatten tidigare. Där fanns även den flickan som en av berättelserna handlar om. Trevligt att få träffa henne, men minns just nu inte namnet. Finns dock dokumenterat av andra.
   
    
 
Sedan upp till byn där det blev presentationer, både spontana och planerade danser. Vilken energi. Förstår mycket väl att man kan driva varandra till extas och fortsätta hur länge som helst. Riktig häftigt.
   
    
   

Sov gott under natten. Frukost med både frukt, juice, omelett och kaffe. Blev hämtade vid 9-tiden (sovmorgon) och åkte till ADRAs kontor som låg i närheten. Hade ett bra möte där vi alla presenterade oss och vi gick igenom programmet och saker runt omkring. Känns riktigt bra och Michael Usi tog också upp många kulturella skillnader och hur vi bör agera för att inte skapa för mycket förväntningar och favoritskap m.m. Väldigt nyttigt och bra för den kommande tiden.

Åkte sedan mot Mulanje (via hantverksaffär, bank för att växla pengar, samt sandaler till Bosse). Fantastiskt landskap. Betydligt fler cyklar än tidigare. Åt på pizzerian i Mulanje som är en riktigt bra och kanske också den enda restaurangen utanför hotellen i området. Checkade sedan in på Karo Mula, där vi bott tidigare. Hans fick sitt vanliga rum med utsikt han haft alla gånger han varit här.  Satte oss en stund utanför baren och tittade på utsikten och på när solen gick ned innan vi satte oss och åt. Tidigt i säng och med stora förväntningar på resten av tiden här. Ett riktigt bra program med det som ADRA Malawi har presenterat för oss.